Konsert. Markus Krunegård. Lisebergs Stora Scen. 2 augusti 2019.
Har sett Markus Krunegård ett antal gånger live förut. Nu var det dock ett tag sedan sist. Det har alltid varit bra och en fröjd att se honom framträda. Och nu har han på något sätt tagit nästa steg, han ha utvecklats ytterligare som live-artist. Han är tamejfan en helt briljant liveartist och entertainer. Inte en död stund under hela spelningen. Helt galet hög lägstanivå. Dessutom så genuin och rolig i mellansnacken. Publiken är med honom, sjunger med i nästan varenda låt från inledande "Tur att vi lever samtidigt" till avslutande, tillika 2018 års bästa låt, "O A O A E Vi förlorade". Krunegårds eget mästerverk "Korallreven & Vintergatan" framförs så kraftfullt att bandet nästan spelar sönder Lisebergs högtalarsystem. Ståpäls. Publiken tackas stort och tydligt flera gånger under konserten, Krune berättar att de suttit i logen och sett hur lite folk det var vid scen och förberett sig på öken-spelning som han uttrycker det. Men lagom till bandet gick på scen hade folk lämnat Lisebergs attraktioner och det var fullt framför Stora Scen. Känns som att detta tände bandet ytterligare, det samt den fina sommarkvällen. Även det reflekterar Krunegård kring vid ett tillfälle. Hur man ibland kan se foton som är så vackra så att man inte tror det är sant. Det är bara för mycket. Precis så menar han att denna sommarkvällen var, så sjukt mycket svensk sommar. På det svarade han och bandet med att addera ännu mera sjukt mycket svensk sommar i form av, inte bara ett utan två dragspel. Det här kommer, högst otippat kvala in som en av 2019 års bästa konsertupplevelser. Och det händer inte ofta med en Liseberg-spelning.
Krunegård säger i ett av sina tack till publiken: "Utan er hade det varit så jävla tråkigt". Då säger jag vice versa, utan Markus Krunegård hade det varit så jävla tråkigt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar