Miriam har längtat hela sommaren

Konsert. Miriam Bryant. Stora Scenen Liseberg, Göteborg. 13 juni 2025.

Miriam har längtat.

Miriam har längtat hela sommaren efter att spela på Liseberg säger hon. Och det märks. Ivrigt går hon och bandet på scen några sekunder för utsatt tid. Sedan gör hon alla rätt, i stort sett rakt igenom den nästan 2 timmar långa spelningen. De inleder med 3-4 hårt pulserande upptempolåtar som avlöser varandra nästan sömlöst. Det får alla att komma på tårna, eller snarare komma mer på tårna för både Miriam, bandet och publiken stod på tåspetsarna redan från start. 

Scenshowen är supersnygg och påkostad (här görs precis alla de rätt som Roxette tidigare i sommar gjorde fel). Ljudet är fantastiskt. Trummor och bas pulserar rakt genom kroppen. Bandet är otroligt bra. Miriams röst är kolossal. 

När sedan lugnare låter kommer så ekar allsången, nästan öronbedövande. Miriam har sannerligen publiken med sig. Någonstans på vägen gästar Viktor Leksell till tokiga publikovationer.

Efter avslut med en grym version av "Ett Sista Glas" så kröns kvällen med att Liseberg delar ut priset Lisebergsapplåden till Miriam. En kväll som den denna är det bara att stämma in - i en riktigt stor och rungande Lisebergsapplåd!

Holy Shit!

Konsert. AC/DC: Power Up Tour. Ullevi, Göteborg. 28 juli 2025. 

Brian Johnson är fåordig mellan låtarna, men han utbrister vid ett tillfälle: "Holy Shit!", som en slags svar på publikresponsen. Och jag kan bara hålla med. Holy shit vilken otrolig överkörning detta var. Nästan chockerande bra av dessa gamla legendariska gubbar. Måhända att Brian Johnson inte säger så mycket, men istället låter han sången tala - hans karaktäristiska raspiga röst låter som om det vore 80-tal konserten igenom. Angus Young studsar runt i sin skoluniform (blå och gul kvällen till ära) och lirar gitarr som om ingenting hänt med honom heller sedan nyss nämnda decennium. Övriga i bandet förtjänar ett omnämnande även de, för satan vad bra det låter. Och satan vad högt de spelar, för en gång skull behövde jag använda öronproppar. Dessutom känns hela showen väldigt påkostad, egentligen inget superspeciellt men det märks att det är genomtänkt och top of the line rakt igenom. Inte att förglömma: låtarna. Dessa Australiensare sitter sannerligen på en hel hög med riktiga bangers och de största hitsen pytsar de ut på väl valda tillfällen under hela konserten (Thunderstruck bränner de av som låt nummer 5, bara en sån sak) så det blir aldrig en död stund. När kanonerna bränner av tillsammans med fyrverkerierna i avslutningen och krutröken ligger tung över Ullevi så är det bara att fullständigt kapitulera, salutera och än en gång säga: Holy Shit!