Can Can Can!

Musikal. Moulin Rouge - The Musical. Publikrep. Rondo, Göteborg. 23 september 2025.

Can can can! Ja, de can can can! Hjärnorna bakom Moulin Rouge - The Musical kan sannerligen sätta ihop en musikal. Något av det bästa jag någonsin sett på en musikalscen. Kraftfullt, glittrigt, stort, snyggt extravagant och med massvis av bra musik. En otrolig ensamble i allt från huvudroller till alla dansare och liveorkestern. Enda lilla är väl att, i mitt tycke, känns inte Morgan Alling helt rätt-castad för rollen som Moulin Rouges ägare Zidler, samt att det är vissa mindre lyckade justeringar i val av låtar jämfört med filmens original (framförallt i Elephant Love Medley). Men ändå, Baz Luhrmans mästerliga film gör sig verkligen rättvisa även på scen. För att de can can can!

Alla vägar bär till Rom som inte görs på en dag. Eller?

Resa. Rom, Italien. 19-22 september 2025.

Vilket fantastiskt år det är. Vilka fantastiska vänner man har. Överraskningarna står som spön i backen. Allt för att en uppnått en viss aktningsvärd (tydligen) ålder tidigare i år. Hade inte haft några som helst problem att uppnå samma aktningsvärda ålder varje år. 

Denna gång hade 13 av mina fina vänner planerat för en hemlig resa. Jag hade ett datum och en vecka innan avresa fick jag reda på att jag borde packa tunna skjortor och shorts för att det skulle bli varmt som in i jävulen. Sagt och gjort, med den instruerade packningen i cabin-bagaget (huga, endast handbagage), ställde jag kursen mot Landvetter flygplats en fredag förmiddag. På vägen mot flygplatsen anslöt två till från sällskapet. Väl på flygplatsen började jag scanna av avrese-skyltarna, men hittade inget riktigt passande för den packning jag blivit ombedd att ta med. Förvirring, men det gick snabbt upp för mig att det skulle vare en mellanlandning inblandad. Och via en studs i Frankfurt landade vi framåt kvällen i Italiens huvudstad, Rom. Inte vilken överraskning som helst, Rom har varit ett drömresmål för mig i många, många år. Fint med vänner som känner en. Vid landning i Rom hade jag fortfarande bara två av dessa vänner i sällskap. Väl framme vid vår fina AirBnB-lägenhet så mötte ytterligare fyra galningar upp på innergården och välkomnade med Prosecco. Med det skulle sällskapet på plats i Rom vara fulltaligt visade det sig, och tillsammans rullade vi ut i Rom's nattliv och fick både en härlig middag, Gelato och en och annan drink.

Pigga och vakna dagen därpå satte vi oss för en Italiensk frukost på ett lokalt café innan vi gav oss ut i den 32-gradiga värmen för att upptäcka denna mäktiga stad. Och som vi gjorde detta, med en grym effektivitet. Rom byggdes inte på en dag sägs det, men det går att beta av stadens mest kända sevärdheter på en dag. Vatikanen, Pantheon, Fontana Di Trevi, Colosseum. Vilka sevärdheter det är sedan. Det är inget man blir besviken på, allt motsvarar förväntningarna eller mer därtill. Och däremellan så otroligt mycket annat som imponerar i stort sett lika mycket. Vilken otrolig stad! 

Precis innan 2a kvällens middag, presenterades ytterligare en överraskning. En nykomponerad låt spelas upp, med text skriven av sällskapet bakom resan. En låt som jag kanske skulle använda som CV framöver: beskriver mig, mer eller mindre fördelaktigt och otroligt roligt. Återigen, kul med vänner som känner en. Efter det avnjöts ännu mera god Italiensk mat innan kvällen avslutades i sus och dus.

Dag 3 hade vi Spanska Trappan kvar att beta av. Vilket vi gjorde, kanske den minst imponerande sevärdheten, men ändå fin. Efter det trillade vi in på fantastiska vinbarer, hamnade på vackra gator och torg, passerade parlamentet och högsta domstolen (de två sistnämnda är byggnadsverk som vilken annan stad som helst would die for, men här hamnar de i skuggan av allt annat). Det hela avslutades med resans bästa middag, sittandes i sommarvärmen på en sidogata.

Vi gjorde runt 30 000 steg per dag. Givetvis hanns det med en hel del stopp längs vägen för att botanisera i gott vin, Limoncello Spritz och Grappa. Behövs lite energi om man ska gå så långt. 

Vilken fantastisk resa det blev. Vilken otrolig stad, det finns så osannolikt mycket att se så att man blir helt mätt på sevärdheter. Trots höga förväntningar, är det helt omöjligt att inte bli imponerad. Samtidigt i allt det stora, finns hela tiden det lilla, mysiga, gästvänliga och trivsamma. Men glömmer liksom bort att man är i en storstad då allt känns så intimt på något sätt.

Återigen, vilken fantastik resa det blev. Vilka fantastiska vänner jag har. Tack snälla ni. Millie Gratzie!

Avslutar med en länk till den tidigare omskrivna låten, här är "Mojitos Schlagerdänga":

Andreas Wiktorsson · Mojitos Schlagerdänga

Baby Star Wars

Star Wars: The Mandalorian and Grogu, official Teaser Trailer and Poster

 Första trailern, för den första Star Wars-filmen på sju år, är här. The Mandalorian and Grogu får premiär i maj nästa år. Kul, och på tiden, med en ny långfilm men jag blir inte imponerad av det jag ser. Det här ser rätt larvigt ut, Star Wars för barn och dessutom med dåliga effekter. Jag har inte heller haft några förväntningar på denna film, inte minst efter säsong 3 av The Mandalorian, men en hoppas alltid på att bli överbevisad. Det kan jag så klart fortfarande bli när väl filmen har premiär, vi får se. Tur, i vart fall, att det finns ett antal mer intressanta filmprojekt i pipen att se fram emot, inte minst en ny film med Daisy Ridley som Rey i huvudrollen (dock ständigt försenad) men även Starfighter med Ryan Gosling. I have spoken.

Inte längre några Valpar

Konsert. Johnossi. Ringön Arena, Göteborg. 12 september 2025.

Leverans och fullt ös. Johnossi är ett fantastiskt liveband, sannerligen inte längre några valpar som de beskriver att de var när de skrev sin första låt, "Man must dance", ihop. Väldigt mycket rutin och väldigt mycket tryck i framförandet. Men denna gång når det inte alls upp i samma nivå som när jag såg dem för ett par år sedan. Beror inte så mycket på Johnossi själva, utan mer på yttre omständiheter som Arenan och publiken. För trångt, för bösigt och för mycket långisar. Jag ser knappt scenen första halvan av konserten, samma halva av konserten är också ljudet halvdåligt. När Johnossi bjuder upp Shout Out Louds på scen för ett gemensamt sista nummer så förfaller de själva vara mer nöjda med sin turnéavslutning

Skrik ut det halvhögt

Konsert. Shout Out Louds. Ringön Arena, Göteborg. 12 september 2025.

Ganska stora på 00-talet. Låter ganska bra även på 20-talet. Men Shout Out Louds når inte riktigt in i mig. Helt enkelt lite för mycket indiepop för min smak. Förefaller helt tydligt att många andra i publiken tycker annorlunda och det gungas med ganska bra. 

Premiär!

Premiär SHL-säsongen 25/26. 13 september 2025.

Nu kör vi! Hockey-säsongen drar igång igen. Rögle kommer från en ganska stabil försäsong och känslan är att Dan Tangnes kan ha lyckats skapa något bra. Vi får väl se, jag är i alla fall försiktigt positiv. Överlag tippade som ett mittenlag, men jag tror de kan landa lite högre än så - vad sägs om en 4e-plats? Först hade det varit skönt med en bra start men det är inget lätt premiärmotstånd; Färjestad i Karlstad. Upp till bevis direkt. Rögle - vi ger oss aldrig!

You wanted the best... they couldn't make it

Konsert. Nestor. Lisebergs stor scen, Göteborg. 6 september 2025.

All in! Nestor går verkligen all in med sin scenshow. Pyro, laser, fyrverkerier, enhetliga scenkläder och en hel drös med folk på scen i form av dansare och trumslagare. Dessutom ett otroligt roligt intro på närmare en halvtimme innan konserten startar, där varje bandmedlem presenteras som någon slags superhjältar. Introt slutar med en pastisch av den klassiska Kiss-introduktionen; "You wanted the best", men iställer för "you got the best" får vi "they couldn't make it - heeeere's Nestor". Därefter kliver två trumslagare och ett antal fanbärande dansare på scen och showen är igång. Med andra ord väldigt välplanerat och genomtänkt, precis som hela konceptet och musiken som verkligen hyllar 80-talets pudelrock. Bandet förefaller också ha väldigt roligt på scen och det låter bra. Låtmaterialet håller kanske inte hela vägen, men sista delen av konserten håller väldigt hög klass även vad gäller det. Underhållande, minst sagt. 

Martiniklubben on tour

Resa. Gdansk med Sopot, Polen. 30 aug - 1 sep 2025.

Sommaren 1998, i Rethymnon på Kreta, samlas ett antal unga nordbor med jämna mellanrum på Dimman Bar för att umgås över ett glas Martin Bianco (som drick med vänsterhanden men lillfingret får inte greppa glaset). Detta sällskap av nordbor kom med tiden att kalla sig Martiniklubben. Tre herrar ur detta sällskap är än idag väldigt goda vänner och företog sig i slutet av sommaren 2025 en resa till Gdansk och Sopot i Polen, bl.a. för att uppmärksamma att två av herrarna detta år nått den aktningsvärda åldern 50 år.

Och vilken otroligt fin resa det blev. Gdansk mötte upp med mulet väder men behaglig temperatur som inbjöd till härligt strosande i den vackra stan där vi bl.a. fick kliva högst upp i Mariakyrkans torn, begrunda öppningsbara broar där piratskepp passerade och se Poseidon. 

Dagen därpå kom solskenet och vi tog båten till Sopot för en dags härlig avkoppling med sol och bad samt en tur på Europas längsta träpir. I Sopot fick vi också träffa väldigt uppblåsta versioner av både Stich och Labubu som rörde sig på staden gator. Och Martin fick för fösta gången stifta bekantskap med Aperol Spritz.

Vår sista dag i staden var den 1 september, vilket är samma datum som andra världskriget startade och de första skotten avlossades just i Gdansk. Dagen till ära besökte vi det stora och välplanerade Andra Världskirgs-muséet i staden. En viktig påminnelse om vår historia som avlutas med en reality check som visar att mänskligheten dessvärre inte lärt sig någonting av händelserna i detta krig - what else is new?

Utöver allt ovan hade vi en helt fantastiskt kulinarisk resa med framförallt smaker från det polska köket. Underbara priogies, ankbröst, lokala ostar, hummersoppa, bläckfisk-carpaccio och hjort-carpaccio är några exempel på vad vi fått njuta av. Två väldigt trevliga middagsupplevelser dels på omtalade Restaurang Goldwasser men framförallt en helt magisk kväll på en uteservering, under stjärnorna, på en lugnare tvärgata med musikunderhållning från tre gatumusikanter (fiol, cello och dragspel) som gjorde stämningsfulla versioner av allt från klassiska stycken till filmmusik och modern rock och pop. Utöver det helt grym service på fina Restaurang Literacka. Verkligen en kväll att minnas.

För övrigt kommer hela resan minnas med glädje, och förutom Gdansk som stad det som den gav så är det givetvis det underbara resesällskapets förtjänst. Tack för det Martin och Kalle. Tack för det Martiniklubben!