För tredje gången i ordningen bevittnade jag, i lördags, en Melodifestivaldeltävling live - denna gång i sällskap av mina systrar. Precis som vid tidigare tillfällen är det verkligen en fantastisk stämning under detta arrangemang som är svår att jämföra med något annat.
Hela jippot är även det en historia för sig. Gigantisk scen, allsköns effekter och imponerande välslipat och proffsigt genomfört. Nya programledarparet Robin Paulsson och Sanna Nielsen var sannerligen stabila och trygga. Tävlingsbidragen var väl inte så mycket att hänga i Schlagergranen, mest en lång gäspning fram till att Eric Saade kom in och fullkomligt skåpade ut allt motstånd för kvällen. Snacka om tre sprängfyllda minuter av show. Han fick sällskap av Jessica Andersson raka vägen till finalen i Stockholm. Håller helt och hållet med om det resultatet. Rätt låtar som blev utvalda där.
Till andra chansen (som ju i år är något av en autobahn till final) gick Behrang Miri och tre... eeeh... levande dockor utan ålder. Kan inte säga att detta är fel heller. Men ändå... Dolly Style, ja vi får se hur långt kidsen tar dem...
Slutligen, måtte Christer Björkman förbjuda alla dessa snurrande och blinkande ljusklot som varenda jädra unge (och allt för många vuxna) sitter och viftar med under tävlingen. DE STÖR!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar