Ett hutlöst flörtande med originalfilmen. Scen efter scen från 1986 kopieras och återges med en twist i 2022 års tappning. En film som nästan helt och hållet bygger på igenkänning och nostalgi. Låter inte som det skulle vara bra. Men det är precis vad det är - riktigt bra. Cruise och company lyckas med konststycket göra denna upprepning och nostalgitripp till något oerhört charmigt och underhållande. Musiken, ljuset, flygscenerna och inte minst det emotionella. De lyckas skapa känsla och ståpäls om och om igen. Någonstans var det tydligen precis det här man ville ha av en uppföljare till Top Gun - nostalgi och upprepning.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar