Herregud, vad var det som hände egentligen? Vilken överkörning! Vilken knock out! Bröderna Herrey firar att det var 40 år sedan de vann Melodifestivalen och Eurovision Song Contest med Diggi Loo Diggi Ley. Och som de gör det. Det är 2 timmar och 45 minuter segertåg inför en euforisk publik på ett utsålt Göteborgsoperan.
Herrey's är mina stora barndomsidoler. Jag fick aldrig sett de live när det begav sig, och nu när detta tillfälle dök upp tog jag chansen. I ärlighetens namn hade jag dock inga höga förväntningar vad dessa numera äldre herrar skulle kunna prestera på scen, med en låtkatalog som dessutom känns mer än lovligt daterad. Det visade sig att de tre bröderna hade gjort sin läxa och lagt ner oerhört mycket energi för att få detta att verkligen bli en gyllene kväll. En fantastisk orkester och en stor kör pumpar upp låtarna och får dem att låta relevanta även 2024. Det låter fantastiskt bra. Dessutom studsar bröderna runt på scen som om de vore 20 fortfarande (nåja, nästan i alla fall). Detta kryddas med trevliga storys som mellansnack och bitvis väldigt snyggt visuellt uttryck på den stora skärmen i bakkant av scen. Lite märkligt dock att de under många nummer väljer att visa någon slags Windows 95-skärmsläckare på skärmen, när det bevisligen finns en bra kameralösning på plats för att kunna visa vad som händer på scen, samt massvis av arkivmaterial. Eller varför inte bara ha en Herrey's-logga istället, eller rutmönstret från debut-LPn? Vad som helst förutom denna enformiga och märkliga Windows 95-animering. Det sistnämnda är egentligen en parantes, för på det stora hela är det, som sagt, ett segertåg och en triumf. Framförallt akt 1 är helt överjäkligt bra från start till mål. Akt 2 haltar lite mer med en del svagare låtar samt ett gästspel från Lotta Engberg och Elisabeth Andreassen som framför Bobbysocks "La de Swinge". Men sedan kommer Diggi Loo Diggi Ley (som de tvingas spela två gånger efter publikens jubel) och då är alla eventuella skavanker glömda. Vilken kväll! Vilken blixtrande, dundrande och gyllene kväll.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar