Jonathan Fröberg har inte spelat live på 4 år, och han har omfamnat tanken på att han räknar med att få blackout under kvällen. Det får han också vid två tillfällen, men det reder han ut snyggt. Överhuvudtaget är det en snygg konsert med bra poplåtar med tydligt inspiration av framförallt Winnerbäck, men även med inslag av Kent, Thåström, Melissa Horn och Gyllene Tider. Mellansnacken är bra, intressanta och ofta rätt roliga, inte minst när han berättar att många skriver om kärlek, men att han själv skriver om Städer (och det är sant, oproportionerligt många låtar om städer). Han kunde definitivt har kapat ett antal minuter av konserten för att hålla intresset vid liv rakt igenom, och man önskar att släpper rösten fri lite mer ibland. Men efter 4 års bortavaro är det verkligen en ritktigt bra spelning som framförs. Snyggt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar