Med sin 80-talsinspirerade AOR med tydligt doft av Springsteen, Petty och Don Henley så får Ludwig Hart och hans band bokstavligen Polketten att skaka och gunga. En väldigt engagerad publik hjälper till att få golvet att kränga. De klockar in huvudsetet på föredömliga 50 minuter, eloge till det, och de kunde valt att kapa en låt bland extranumren för att verkligen toppa konserten. Men det samt att Ludwig behöver lära sig att tala ur sitt välvårdade skägg, för de intressanta mellansnacken är svåra att uppfatta bitvis, är petitesser för i det stora hela är det stycke väldigt kraftfull rockunderhållning som bjuds. Hartfullt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar