Nja. Miss Li framträder inför ett fullsatt Liseberg, en helt fantastisk sommarkväll. Hon har senaste åren samlat på sig ett ton av hits, och hittat någon slags formel för att skriva och producera dessa hits. Hon bränner av de alla och lite till på 1 timme och 30 minuter. Men det är på något sätt som att det inte håller ihop, som att sången och de olika orkesterdelarna inte lirar med varandra utan mer var för sig. Det känns som att de inte har repat klart, som att de aldrig riktigt får det att funka. Annars är det en väldigt snygg och påkostad scenproduktion med bl.a. pyro, rökpuffar och konfetti. Känns lyxigt och Las Vegas-igt med trappan och ljusväggen. Miss Li själv är rolig har hjärtat på rätta stället, hon kan vara lite väl pekpinnig i sina mellansnack även om han kanske har rätt i sak kring internet och Sociala mediers påverkan. Det är också skönt kaosigt och klumpigt, precis som sig bör med Miss Li, hon trampar sönder sina glasögon och sin vattenflaska, stannar lite för länge nere hos publiken och kramas och tar i hand, snubblar och trillar i en låt. Ja, skönt Miss Li-kaos helt enkelt. De brukar tydligen inte köra några extranummer utan kör så länge de orkar i ett set (heder åt det). Men efter att varit av scen en ganska lång stund kommer de tillbaka och säger "ni verkar inte acceptera att vi inte kör några extranummer". Då kör de orepeterat och improviserat det som lyfter denna konsert till en annan nivå. Då kör de "Oh Boy" så överjordiskt bra så att man, trots kaos och en halvdan konsert i övrigt, lämnar Liseberg genuint glad och leende. Oh Boy!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar