Rox On!

Konsert. Roxette. Slottsskogsvallen, Göteborg. 9 juli 2026.

För ganska exakt ett år sedan såg jag Roxette på Brottet i Halmstad. Det var en otroligt bra spelning och Lena Philipsson imponerade stort. När de nu är ute på sin andra rund runt jorden är Slottsskogsvallen i Göteborg bandets enda stopp i Sverige. Konserten skiljer sig inte nämnvärt från den från i fjol, men ändå det är det minst lika bra i år. Lena imponerar lika mycket som senast. Per och bandet skiner. De skrattar och ler på scenen i solskenet. Hitlåtarna avlöser varandra. Gessle kan sin dramaturgi och vet exakt hur han skall bygga en effektiv konsert med mixen mellan upptempo och lugna låtar. Man åker liksom bara med i en behaglig musikalisk resa av professionalism, glädje, party och powerpop. Det enda jag hade önskat är någon liten överraskning, någon låt som lämnar strömmen av hits. Framförallt tycker jag det är synd att debutalbumet "Pearls of Passion" aldrig får någon plats på Roxettes livespelningar - inte ens denna kväll då debutsingeln "Neverending love" fyllde 40 år. Bakgrundsfilmerna får ett stort plus för klar förbättring mot förra årets fattiga Windows95-bildspel, nu var det mer smakfullt och pasande för en internationell akt som Roxette. Summan av kardemumman räknas ihop till årets bästa konsert så här långt. Roxette Rox On!

Lena!

Konsert. Roxette. Brottet, Halmstad. 26 juli 2025

Roxette in Concert 2025 låter så bra som de säkert alltid gjort. Spottar ur sig hitlåtar med superhög energi. Ett band med ett evighets-långt CV av Roxette-erfarenhet spelar givetvis på högsta nivå konserten igenom. Också är det så klart det nya tillskottet i familjen, Lena Philipsson; Herregud vad jag har underskattat henne i alla år, vilket otroligt tryck i rösten, vilken entertainer. Hon glider in som en helt naturlig del av Roxette och tar sin plats som handen i handsken. Med andra ord en fantastisk joyride denna sommarkväll i Halmstad! Ska man klaga på något så är det väl att scenshowen är i snålaste laget, en stor bakgrundsskärm som endast visar tillsynes random mönster i olika färg konserten igenom - precis som att de bara att igång en skärmsläckare och låtit den gå. Nej, bättre kan de där - bara att engagera samma gäng som gör bakgrundsbilder och filmer för Gyllene Tider, för det brukar var genomtänkt och snyggt. Men som sagt, en fantastisk konsert och en fantastisk kväll. Roxette kommer definitivt kunna leva vidare länge i denna sättningen!

Hemmaplan

Konsert. Roxette. Örjans Vall, Halmstad. 22juli 2015.
30-årsjubilerande Roxette avslutar sin 2 år långa världsturné med 5 konserter på hemmaplan. Anhalt nummer två på denna Sverigesväng är på hemma-hemmaplan med stort H, hemma i Gessles Halmstad. Det är ett energifyllt och samspelt gäng fullblodsproffs på scen som skapar en bra, om än något förutsägbar, konsert med gott tryck och en kavalkad av hits. Publiken kan dock ha varit det tröttaste jag varit med om. Medelålders, ointresserade Halmstadbor. Noll respons, verkligen. Men bandet kämpar på i 90 minuter och får, i vart fall, ta emot stort jubel vid konsertens slut.

Sommartider Hej Hej!

Konsert, Roxette, Marknadsplatsen - Halmstad, 14 augusti 2010.

Lågt ställda förväntningar. Det skall inte stickas under stol med att det var det jag gick in med inför Roxette's konsert på Marknadsplatsen i Halmstad. Efter allt strul med biljetter, en konflikt som ofattbart nog inte var löst ens på själva konsertdagen, samt det som setts och hört om Marie's svaga form gjorde att mina förhoppningar på spelningen mest var att skulle bli 2 kul timmar men inte så mycket kvalitet. Att regnet, dessutom, stod som spön i backen gjorde ju inte saken bättre.

Biljettkonflikten löste sig tillfälligt under konsertkvällen och alla kom in. Regnet upphörde så fort vi kom in på arenan. Roxette kom in och övertygade från första stund. Per och Marie promenerade långsamt in på scenen kl 21:00, vinkade lite lätt till publiken, och mördaröppnade kvällen med en trio låtar, "Dressed for success", "Sleeping in my car" och "Opportunity Nox", och redan från start var stämningen på Marknadsplatsen nästintill magisk. Visst är det nostalgi. Visst är vissa låtar lite väl daterade och mossiga. Men när hit på hit radas upp och 20 000 personer i publiken sjunger med i nästan varje strof, då blir det bara... vackert. Marie's sång är inte alls så dålig som det skrivits om. Det skär sig ett par gånger vid höga toner, men överlag är det imponerande stabilt med tanke på vad hon gått igenom. Och allsången i "It must have been love" är nog det mäktigaste jag hört sedan "Pride" under U2's Popmart-turné 1997. Den enda riktiga plumpen i protokollet, i mitt tycke, är avslutande "The Look" som slarvars bort i något konstigt dansbandsarrangemang och inte riktigt blir den euforiska avslutning den borde blivit.

Den euforiska avslutning infinner sig till slut ändå. Efter några minuters jublande från publiken börjar det riggas om på scenen. Ett nytt trumset dras in. En farfisaorgel ställs på plats... Strax därefter kommer Gessle själv in och säger: "En kväll som denna ville vi bjuda på en liten surprise. Får jag presentera Gyllene Tider." Den överaskningen hade jag inte räknat med. Jublet är öronbedövande och när första takten i "Juni, juli, augusti" spelas kommer ståpälsen. Ett par utländska tjejer, framför oss i publiken, som varit väldigt aktiva under hela konserten ser nästan chockade ut över gensvaret Gyllene Tider får. Extas är ett ord som passar bra i sammanhanget. Därefter följer, självklart, "Sommartider" och en finstämd "När alla vännerna gått hem" med Marie på sång och både Gyllene och Roxette på scen.

Lågt ställda förväntningar kan vara bra. De hjälpte säkert till att förstärka wow-känslan på konserten. En konsert som förutom att det blev 2 roliga timmar till och med är årets, hitills, bästa konsertupplevelse.