Visst, som tidigare aviserat här på bloggen tycker jag det är rätt jäkla BUUUU att Kent skall återförenas, men samtidigt är det också rätt jäkla JAAAA att jag har lyckats kirra biljetter till lördags-konserten. Förstod att många satt i kö i flera timmar och fick, om de hade tur, biljetter till extrakonserterna. För mig tog det 8 minuter och hade sedan biljetter till dagen vi ville ha. Ibland har man tur.
Kent är tillbaka.
Blääää var första tanken efter morgonens stora skrälliga musiknyhet. De som en gång var Sveriges största rockband, och likaså Sveriges bästa liveakt gör precis som alla andra band och artister - de kommer tillbaka efter att ha hållit en pompös avskedsturné. Trodde mer än så om Kent, trodde de hade mycket mera heder och integritet än så. Enbart för tre kvällar, enligt deras utsago - men det tror jag när jag ser det, skulle inte förvåna om de är ute på fullskalig turné 2026. Dessutom lovar de dyrt och heligt att de inte skall släppa någon ny musik, det gör det hela ännu mera blääää då det hela bara kommer bli någon slags nostalgi-happening - och det bara 8 år efter avslutet. Samtidigt, mitt i allt blääää så vill en inte missa detta men det känns ganska tröstlöst att lyckas få fatt i en biljett när det är ett så begränsat antal. Men jag skall göra ett tappert försök, trots att Kent har blivit som dom andra.
Liket lever! Just när allt verkade vara över, satte Holländarna sista Spykern i kistan. SAAB är återupstånden igen ifrån de döda. Hallelujah!
