Kent, ett av Sveriges absolut största rockband genom alla tider och en av de bästa liveakterna på svensk mark. Jag har sett dem många gånger under åren och de har alltid levererat, aldrig gjort mig besviken.
Efter den perfekt regisserade avskedsturnén är de nu tillbaka på en högst tillfällig återkomst som de själva beskriver det. Sex utsålda konserter på 3 Arena, där vi hade turen att få biljetter till konsert nummer 2.
När vi kommer till arenan visar det sig våra platser inte är de bästa. Det står utskrivet "sidosikt" tydligt på biljetten, men vi hade läst arenaplanen lite fel och var inte riktigt beredda att sitta bredvid scen och se bandet i profil hela spelningen. Det innebar också att man inte fullt ut kunde se scenshowen och, inte minst, att vi hamnade bakom ljudsystemet och fick ett rätt så katastrofalt ljud. Det var ändå så, att när väl konserten började, så var platserna helt okej. Vi kom väldigt nära bandet, så hade ljudet bara varit bättre så hade vi inte haft så mycket att klaga på.
Kent intar scenen exakt på utsatt tid, dvs kl 19:30. De visar sig i en LED-box som kapslar in scenen, som i sin tur är placerad framför en kolossal LED-vägg. Snyggt och påkostat som alltid. Bandet själva är 9 år äldre än senast, vilket kanske i viss mån syns, men de låter precis lika bra som tidigare även om Jockes röst inte helt är med honom denna andra kväll. Ett brutalt bra liveband som precis som förr om åren pumpar ut sin musik oklanderligt. Gott så, teknik och musikaliskt är allt på plats. Men i min värld känns det hela mest som en repris av avskedsturnén. Samma sak en gång till men med mindre relevans. Istället för att ha ny musik i ryggen att bygga konserten på blir det Greatest Hits, vilket är bra men inte särskilt överraskande. Förut har Kent alltid kommenterat samtiden, alltid haft ett budskap som varit brinnande aktuellt, men med bara gammal skåpmat i repertoaren så försvinner den relevansen. Inte en Jockes mellansnack kommenterar vad som händer i världen, vilket han alltid brukat göra. Antingen har de bara gett upp, vilket inte är svår att förstå, eller vill de låta musiken tala och att dessa kvällar skall få vara ren och skär underhållning utan politk. Oavsett andledning så saknar jag den nerven i konserten.
På det stora hela är det bra. Men en Kent-konsert brukar vara så mycket mer än bara bra. Visst brinner det till ordentligt här och där, "Dom Andra", "La Belle Epoque", "Sverige" och "Mannen i den vita hatten" är magiska och "999" är för alltid ett livemonster. I övrigt är snyggt, jäkligt kompetent och "bra". Och det är väl bra så, bara det att Kent har skämt bort en med mer än så.
