Det finns tydligen krafter i Nyköping som vill stoppa Tovastugans konsertverksamhet. För detta blev Tovastugan dömd till vite. Mattias Nordkvist har kämpat och dragit in pengar för att hjälpa Tovastugan kunna betala dessa viten och fortsätta med sina konsertkvällar. Det tackar vi för. Denna kvällen skulle man inte vilja vara utan. Mattias förefaller alltid otroligt lycklig när han framför sin musik. En känsla som förmedlas ut till publiken. Han och bandet är tight och stabilt och det låter mycket bra. För kvällen är Mattias dessutom stylad av Sarah Klang berättar han, förutom snusnäsduken runt halsen som är en hommage till Björn Skifs som har en sådan på sig i Strul. Björn, kanske Sveriges största entertainer någonsin, är värd varenda hommage i världen. Även om Mattias Nordkvist har en bit kvar till Skifs nivå, så är han sannerligen en högklassig entertainer, och en entertainer med hjärtat på rätta stället samt en jäkla massa bra och välskrivna låtar.
tisdag 14 juli 2026
torsdag 2 juli 2026
ZZynchroniZZed DanZZe ZZtepZZ!
Efter lång väntan, sedan biljetterna köptes i november - och innan dess sisådär 15-20 år, fick jag till slut möjligheten att se Texas stoltheter ZZ Top live on stage. Och de motsvarade verkligen förväntningarna. Föredömligt kort spelning som klockade in på under 1 timme och 30 minuter, alla kollegor i branschen - se och lär. På den tiden körde de verkligen på. Gitarr-riff på gitarr-riff, rock, blues och boogie. Massvis med härliga hits men också någon lite mer udda låt. Saknade "Doubleback" och "Rough Boy" men annars ett ganska helgjutet set. Deras outfits och extremt charmiga och karakteristiska synkroniserade rörelser motsvarade också förväntningarna. Coola som få är de. Att endast tre personer kan låta så oerhört kraftfullt på scen är imponerande. ZZ Top, efter 50 år - fortfarande på topp.
Skramlar på
Otacksam uppgift att värma upp för ZZ Top. Ingen är där för att lyssna på Sator, och det märks. Gensvaret från publiken är, milt sagt, ljummet. Men Sator skramlar på och gör vad de kan för att väcka Malmö Arena, och gör en hyfsat habil spelning utefter förutsättningarna.
söndag 14 juni 2026
YEAY Smith!
Hell Yeah! Jay Smith är verkligen otroligt bra. Sådan fantastisk power i både rösten och musiken. Mestadels rockig upptempo-country, men också en passage som Jay beskriver som "Skjut mig i huvudet"-låtar. Det är väl under de sistnämnda låtarna som konserten tappar lite fart en kort stund. Men totalt sett är spelningen en uppvisning i högklassig country. När Smith mot slutet också omfamnar sin gamla Idol-version av "Like a prayer" blir det till och med ståpäls, då han fullständigt sjunger skiten ur Madonnas gamla klassiker. Under vägen spelas det även en del helt nytt material från kommande släpp i höst som låter mycket bra. Det släppet ser vi fram emot, mer Jay åt folket! Hell Yeah!
torsdag 11 juni 2026
Riktigt salt lakrits!
"We're out on a tour of all amusementparks in Sweden. This morning in Gothenburg, at 6:30 AM, a very sweet lady served me an Vanilla Ice Cream with small pieces of licourise on top. This song if for her." Ett rätt kul, av ganska få, mellansnack från Jack White på Liseberg. Han behöver dock inte snacka, det räcker att låta musiken tala. Det är nämligen synnerligen salt lakrits som bjuds från Stora Scen. White och hans bands rock/punk/blues är så otroligt bra och kraftfull från början till slut. Avslutar givetvis med Seven Nation Army, och hela Liseberg skrålar: Oh-oh-oh-oh-oh-oh!
onsdag 17 september 2025
Inte längre några Valpar
Leverans och fullt ös. Johnossi är ett fantastiskt liveband, sannerligen inte längre några valpar som de beskriver att de var när de skrev sin första låt, "Man must dance", ihop. Väldigt mycket rutin och väldigt mycket tryck i framförandet. Men denna gång når det inte alls upp i samma nivå som när jag såg dem för ett par år sedan. Beror inte så mycket på Johnossi själva, utan mer på yttre omständiheter som Arenan och publiken. För trångt, för bösigt och för mycket långisar. Jag ser knappt scenen första halvan av konserten, samma halva av konserten är också ljudet halvdåligt. När Johnossi bjuder upp Shout Out Louds på scen för ett gemensamt sista nummer så förfaller de själva vara mer nöjda med sin turnéavslutning
onsdag 3 september 2025
Äkta mos
Det är inget greatest hits-set som Thåström och hans band väljer att spela denna spelning. Dessutom har de valt att ta ner allting, både i tempo och i ljudbild, mot de senaste årens turnéer. Inte fullt så industriellt och hårt pumpande i allt utan mer akustiskt och traditionellt i arrangemanget. Som brukligt är det dock väldigt bra - Thåström har svårt att vara något annat. Som han själv uttrycker det innan de drar igång "Främling Överallt": Vi mosar på, nu blir det äkta mos.
fredag 1 augusti 2025
Holy Shit!
Brian Johnson är fåordig mellan låtarna, men han utbrister vid ett tillfälle: "Holy Shit!", som en slags svar på publikresponsen. Och jag kan bara hålla med. Holy shit vilken otrolig överkörning detta var. Nästan chockerande bra av dessa gamla legendariska gubbar. Måhända att Brian Johnson inte säger så mycket, men istället låter han sången tala - hans karaktäristiska raspiga röst låter som om det vore 80-tal konserten igenom. Angus Young studsar runt i sin skoluniform (blå och gul kvällen till ära) och lirar gitarr som om ingenting hänt med honom heller sedan nyss nämnda decennium. Övriga i bandet förtjänar ett omnämnande även de, för satan vad bra det låter. Och satan vad högt de spelar, för en gång skull behövde jag använda öronproppar. Dessutom känns hela showen väldigt påkostad, egentligen inget superspeciellt men det märks att det är genomtänkt och top of the line rakt igenom. Inte att förglömma: låtarna. Dessa Australiensare sitter sannerligen på en hel hög med riktiga bangers och de största hitsen pytsar de ut på väl valda tillfällen under hela konserten (Thunderstruck bränner de av som låt nummer 5, bara en sån sak) så det blir aldrig en död stund. När kanonerna bränner av tillsammans med fyrverkerierna i avslutningen och krutröken ligger tung över Ullevi så är det bara att fullständigt kapitulera, salutera och än en gång säga: Holy Shit!
lördag 19 juli 2025
Kolla Kolla, han spelar fisk
Legendariska Nationalteaterns Rockorkester, med ett ett gäng Newbies i sättningen, gör verkligen själ för sitt namn. De rockar sina ikoniska Nationalklenoder till låtar som om det fortfarande var 1977. Det låter fantastiskt. Och Mattias Hellberg både sjunger och spelar fisk som en mongul. Livet är verkligen en fest med denna Rockorkester på scen, och de kommer leva vidare lång tid framöver, oavsett hur sättningen fortsätter att förändras.
måndag 14 juli 2025
Hartful
Med sin 80-talsinspirerade AOR med tydligt doft av Springsteen, Petty och Don Henley så får Ludwig Hart och hans band bokstavligen Polketten att skaka och gunga. En väldigt engagerad publik hjälper till att få golvet att kränga. De klockar in huvudsetet på föredömliga 50 minuter, eloge till det, och de kunde valt att kapa en låt bland extranumren för att verkligen toppa konserten. Men det samt att Ludwig behöver lära sig att tala ur sitt välvårdade skägg, för de intressanta mellansnacken är svåra att uppfatta bitvis, är petitesser för i det stora hela är det stycke väldigt kraftfull rockunderhållning som bjuds. Hartfullt!






.jpg)
.jpg)







.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)






.jpg)














