Som Saxonat ur handboken för The New Wave of British Heavy Metal

Konsert. Saxon. Stora Scenen Liseberg, Göteborg. 3 juli 2026.

New Wave of British Heavy Metal, förkortat NWOBHM, är ett begrepp som myntades i slutet av 70-talet. NWOBHM brukar beskrivas som ett stilbrott inom hårdrocken vid slutet av 1970-talet och början av 1980-talet. Under denna tidsepok bildades hundratals brittiska hårdrocksband. När jag tänker mig hur denna stil skall låta, då låter det exakt som Saxon denna fina sommarkväll på Lisebergs Stora Scen. Och de gör det med den äran. Efter att ha varit verksamma i exakt 50 år som band så kan de verkligen snida sin hårdrock väldigt snyggt. Jag är sannerligen ingen Saxon-specialist, men de får mig både intresserad och imponerad.

Arockalypse

Konsert. Lordi: The Arockalypse 20th Anniversary tour. Stora Scenen Liseberg, Göteborg. 28 juni 2026.

Finska monster, i avancerade Buttericks-dräkter i gummi, som för 20 år sedan vann Eurovision Song Contest. Kan det vara något? Jovars, de stället till med ett helt okej spektakel när de uppmärksammar det just nämnda 20-årsjubileet med att spela låtar från plattan Arockalypse. som släpptes samma år som det tog hem Schlagerpokalen. Det märks tydligt i arrangemangen att det finns en stor kärlek och passion till 70- och 80-talets Hårdrocksscen. Låtarna håller en hög habil nivå, men det känns rätt jämntjockt i längden och det är ingen låt som sticker ut. Dräkterna måste man ändå bli imponerad av, och Mr Lordi har humor i mellansnacken. Förresten, det är så klart en låt som sticker ut, och den avslutar de givetvis med: Hard Rock Hallelujah!

Rap, Beats, Edgy texter, Repeat.

Konsert. Tjuvjakt. Lisebergs Stora Scen, Göteborg. 25 juni 2026.

Det märktes tydligt att man blivit äldre på ett fullsatt Liseberg denna kväll. Både i jämförelse med medelåldern på övrig publik och på den obegripliga musiken som framfördes av Orup Junior och hans grupp Tjuvjakt. Ja, vi fick nyversionen av "När vi gräver guld i USA" och den där låten om 1000 spänn, och det svängde ju. I övrigt var det mest beats och ett gäng texter som försöker vara edgy. Någonstans kul på sitt sätt, men det där med rap och hip hop blir mest tråkigt i min värld. Egentligen var det här säkert skitbra, men helt enkelt inte min grej.

Country på en Catwalk

Konsert. Brad Paisley: Truck still works world tour. Stora Scen Liseberg, Göteborg. 17 juni 2026.

Han har en catwalk. Brad Paisley har en catwalk. Det kan jag inte erinra mig att jag sett någon annan artist har på Liseberg. Men Brad Paisley har en catwalk. Det gör att han med jämna mellanrum kan gå ut i regnet där alla vi andra dödliga står och blir blöta. Utöver det har han även en jäkla massa gitarrer, som byt i parti och minut. Han har också oerhört välproducerade, välgjorda, påkostade och mycket roliga bakgrundsfilmer som rullar på skärmen bakom honom. Musikmässigt är det lite väl mycket Lasse Stefanz-country ganska ofta, vilket inte riktigt faller mig i smaken. Men det är definitivt väl framfört från både Brad och det kompetenta bandet. När de rockar till det och lämnar dansbands-soundet så blir det dessutom riktigt bra. Paisley är också en rätt skön lirare, med roliga mellansnack där han bl.a. vid ett tillfälle helt otvunget stannar till och signerar en jacka och ett gäng hattar för glada fans, samtidigt som han passar på att ta en selfie med en av de glada fansens telefon. Det sistnämnda hade han aldrig kunnat göra utan sin catwalk.

Riktigt salt lakrits!

Konsert. Jack White. Stora Scen, Liseberg. Göteborg. 10 juni 2026.

"We're out on a tour of all amusementparks in Sweden. This morning in Gothenburg, at 6:30 AM, a very sweet lady served me an Vanilla Ice Cream with small pieces of licourise on top. This song if for her." Ett rätt kul, av ganska få, mellansnack från Jack White på Liseberg. Han behöver dock inte snacka, det räcker att låta musiken tala. Det är nämligen synnerligen salt lakrits som bjuds från Stora Scen. White och hans bands rock/punk/blues är så otroligt bra och kraftfull från början till slut. Avslutar givetvis med Seven Nation Army, och hela Liseberg skrålar: Oh-oh-oh-oh-oh-oh!

Quite good system (for killing time)

Konsert. Felicia. Stora Scen, Liseberg. Göteborg. 7 juni 2026.

Felicia ger ett väldigt sympatiskt intryck, hon känns varmhjärtad och verkar verkligen vilja alla väl. Detta får man ett tydligt intryck av då lätt en tredjedel av hennes konsert går åt till snackande, någon slags utlottning av merch och att får publiken att skrika. The artist formerly known as Fröken Snusk gör, med andra ord, allt vad hon kan för att döda tid och dryga ut längden på konserten. Nu klockar speltiden in på strax under 50 minuter, hade trots allt varit bättre att korta ner till 35 minuter och kapa allt dravel. Låtmaterialet finns inte ännu, men när Felicia och henners dansar väl kör, då kör de ordentligt. Det ser bra ut, men framför allt byggs det upp ett imponerande tryck i låtarna och låter det verkligen väldigt bra. My System är dessutom en riktig jäkla banger till låt. 

Looking: spectacular. Sounding: not so spectacular

Konsert. Empire of the Sun. Stora Scenen, Liseberg, Göteborg. 3 juni 2026.

Hela vägen från Australien har de tagit för att ställa sig på Lisebergs stora scen. Empire of the Sun kallar de sig, men denna kväll lyckas inte ens de hålla regnskurarna borta. Men vädret skrämmer inte bort publiken, massvis av folk. Företrädelsevis en väldigt ung publik som tidvis inte bryr sig ett dugg om vad som händer på scenen, utan gärna pratar, skrattar och stör sig högljutt, och tidvis går de lätt bananas till publiken och hoppar i takt så Liseberg skakar. Jag själv identifierar mig mer med ungdomarnas känsla om att inte riktigt bry sig (även om jag inte pratar, skrattar och stör) för trots spektakulärt samuraj-liknande utseende och en scenshow med snygg teknik, kul dansare och någon slags stor staty så är musiken allt för generisk och Coldplaysk radioskvalig. Det händer liksom inget rent musikaliskt, det är som bäst när bandet vinner tid i vissa mellanspel, då går de loss och det blir det tryck. Till slut får också frontfiguren för sig att leka rockstjärna och slå sönder sin gitarr, inte ens det lyckas helt. Men han ger gitarren till ett lyckligt fan i publiken, det är ändå 4 av 5 banzai.

You wanted the best... they couldn't make it

Konsert. Nestor. Lisebergs stor scen, Göteborg. 6 september 2025.

All in! Nestor går verkligen all in med sin scenshow. Pyro, laser, fyrverkerier, enhetliga scenkläder och en hel drös med folk på scen i form av dansare och trumslagare. Dessutom ett otroligt roligt intro på närmare en halvtimme innan konserten startar, där varje bandmedlem presenteras som någon slags superhjältar. Introt slutar med en pastisch av den klassiska Kiss-introduktionen; "You wanted the best", men iställer för "you got the best" får vi "they couldn't make it - heeeere's Nestor". Därefter kliver två trumslagare och ett antal fanbärande dansare på scen och showen är igång. Med andra ord väldigt välplanerat och genomtänkt, precis som hela konceptet och musiken som verkligen hyllar 80-talets pudelrock. Bandet förefaller också ha väldigt roligt på scen och det låter bra. Låtmaterialet håller kanske inte hela vägen, men sista delen av konserten håller väldigt hög klass även vad gäller det. Underhållande, minst sagt. 

Äkta mos

Konsert. Thåström. Lisebergs Stora Scen, Göteborg. 29 augusti 2025.

 Det är inget greatest hits-set som Thåström och hans band väljer att spela denna spelning. Dessutom har de valt att ta ner allting, både i tempo och i ljudbild, mot de senaste årens turnéer. Inte fullt så industriellt och hårt pumpande i allt utan mer akustiskt och traditionellt i arrangemanget. Som brukligt är det dock väldigt bra - Thåström har svårt att vara något annat. Som han själv uttrycker det innan de drar igång "Främling Överallt": Vi mosar på, nu blir det äkta mos.