Like Champions!

Konsert. Europe. Göteborg 400 år - Jubileumsfestivalen. Tältscenen. Göteborg. 5 juni 2023.

40 + 400 = tungt! Europe fyller 40 år, Göteborg fyller 400 år. Stadens invånare har gått man ur huse för att bevittna detta dubbla jubileum. Det gigantiska tältet är verkligen sprängfyllt. När bandet entrar scenen till tonerna av fantastiska "Walk the Earth" höjs tusentals händer i luften, jublet stiger och det tar inte många sekunder innan Joey Tempest har världens bredaste leende på läpparna. "Göteborg - vilket välkomnande ni ger oss" utbrister han innan de fortsätter med ömsom nyare material och ömsom äldre och hittigare material. Allt låter verkligen brutalt bra. Det är tungt och tight med oklanderlig sång. 40 års rutin och erfarenhet visar sig från sin absolut bästa sida. Ett formtoppat Europe som verkligen, precis som de sjunger i inledande låten, walk the Earth - like Champions!

Småstjärnorna

Konsert. Göteborg All Stars (Steget, Det Brinner, Alice B, Slowgold, Klara Goliger, Lovisa Samuelsson). Göteborg 400 år - Jubileumsfestivalen. Kajskjul 105. 5 juni 2023.

Matilda Sjöström från Steget och Det Brinner samlar några av sina finest Göteborska musikervänner  på en och samma scen under Jubileumsfestivalen. Kanske inte den mest besökta tillställningen under festivalen, men definitivt en trevlig stund för oss som var där. Upplägget var att varje artist spelar runt 3 låtar vardera under 1 timme och 30 minuter. Det är kanske lite väl långsamt första halvtimmen men när Steget sätter igång därefter så ökar intensiteten och därefter blir det en väldigt angenäm åktur med Göteborg All Stars.

An Unexepectedly Suedeish Evening

Konsert. Suede. Göteborg 400 år, Jubileumsfestivalen. Tältscenen, Frihamnen. Göteborg. 2 juni 2023.

De gamla britpopparna i Suede är verkligen ett bra liveband. Det märks att det finns tonvis med rutin och bandet är enormt samspelt efter årtionden tillsammans. Det är riviga gitarrer, bra sång och gott om energi.

Brett Andersson får också ett större och större leende på läpparna ju längre konserten går. Det märks att de uppriktigt njuter av gensvaret från den stora publiken i tältet. Tills slut utbrister Brett också: "This has been an unexpectedly lovely evening. I didn't know what to expect. But it is all about you, you are a lovely audience!". Kändes inte som något han bara sa, utan något han verkligen menade. Bör vara svårt att veta hur det kommer tas emot på en spelning som är gratis för hela stan, är inte direkt uteslutande hardcore-fans som dyker upp. Men bra blev det.

För egen del. Jovisst, det är precis som beskrivet ovan. Men jag har aldrig varit något stort fan av britpop. Oasis överraskade mig enormt en gång i tiden och körde över mig fullständigt som liveband. Det gör inte Suede. De är ett väldigt bra liveband, men de härstammar från fel årtionde - i min värld.

The Pale Blue Dot

Konsert. Vargas & Lagola. Göteborg 400 år - Jubileumsfestivalen. Utomhusscenen, Frihamnen. Göteborg. 2 juni 2023.

Har länge tyckt att Salem Al Fakirs och Vincent Pontares projekt Vargas & Lagola förtjänar mer uppmärksamhet än vad de får. Ûbermusikaliska popgenier som snickrar ihop väldigt snygga låtar. Visst en av deras låtar har närmare 80 miljoner streams, men ändå - de förtjänar mer. Inledningvis tänker jag samma sak denna lite småkyliga, men fina sommarkväll på Göterborgs Jubileumsfestival. Det är glest mellan leden i publiken och Salem och Vincent får jobba emot solen som inte ger deras scenshow det svängrum som den kanske kan behöva. Det låter dock fantastiskt, redan från start. Antingen är det fler som uppmärksammar hur det låter, eller så är folk bara allmänt sena, men det fylls på ganska snabbt i publiken och snart får Vargas & Lagola en tidigare ganska död Frihamn att klappa, hoppa, dansa och hamna i stämning. 

Konserten i sig är medryckande och riktigt bra. Som tidigare nämnt, otroligt välsnickrad pop som framförs av ett imponerande kompetent band (med Jesus på gitarr?!?). Full energi från både Fakir och Pontare från start till mål. Jag tänker att de ibland, i vissa delar, är lite som en manlig motsvarighet till First Aid Kit i sin stämsång. Vincent visar prov på att han brås på sin far med en del andliga och mässande inslag. Suggestiv och snygg scenshow som dock inte riktigt kommer sin rätt i solgasset. Ungefär mitt i konserten går bandet av och istället visas en film med en talad och textad monolog om vår jord, och hur vi behandlar den. The Pale Blue Dot - The only home we even know. Cherish it.

Fint så.