Första gången någonsin på en klassisk konsert med Symfoniorkester. På tiden. I detta fall var det universitets-studenter som utgjorde orkestern, men det förfaller inte vara någon nackdel. Den 40-50 man starka orkestern imponerar.
Tre stycken hinns med under den två timmar långa konserten. Ett av Brahms, ett av Mozart och ett av Stravinsky. Det är mäktigt, pampigt, pimpinett, bubbligt, bomastiskt, kvittrigt och allt däremellan. Fascinerande att följa orkesterns arbete, inte minst slagverkarna. hur de kan stå overksamma i väldigt långa stunder för att sedan slå ett par gånger på en gigantisk trumma med ultradjupt basljud eller på en lite triangel, Minst lika underhållande är det att följa dirigenten. Intensiv är bara förnamnet.
Totalt sett en otroligt bra fredags-After Work, helt utan alkohol men istället symfoniskt berusande.
