Att se Melodifestivalen live är alltid kul. Väldigt kul att få dela det med syskon och syskonbarn denna gång efter att dessa fått denna upplevelse i födelsedagspresent och julklapp. Mycket trevlig eftermiddag i Malmö Arena, där vi hade mycket bra platser på parkett med närhet till både scen och Green room. Det är sannerligen en imponerande produktion som SVT släpar runt genom Sverige i 6 veckor. Vilken maffig scen, LED-vägg och teknik. Överlag bra stämning, även om publiken stundtals var lite trött och det kändes som att vi var de enda som applåderade.
Programmet i sig denna lördag var godkänt. Stabilt jobb av programledarna, även om skämten inte riktigt flyger. Stjärnspäckade mellanakter med Oskar Linnros och E-Type. Den sistnämnda fick förmodligen förställningens största jubel.
Bidragen då? Njä, inte mycket att hänga i granen. Cimberly, Timo Räisinen, Meira Omar, Felix Manu, Erika Jonsson och Smash Into Pieces stod för underhållningen och det var väl egentligen inget av detta som föll mig på läppen. Smash brakade på med dyr och stor show, Timo är ändå Timo och Meira levererar en catchy och betydligt bättre låt än förra året. Kvällens bästa, i mitt tycke, var Felix Manu som samtidigt hade den absolut sämsta scenshowen. Men det var på något sätt skönt med det lågmälda och mer low-fi mitt i allt Mello-brus.
I övrigt är det ett något motbjudande kommersiellt spektakel med mängder av sponsorer och allmän försäljning som gör vad de kan för att lura besökarna att köpa allsköns plastprodukter och sötsaker. Alldeles säkert lukrativt. Var kanske tur att det var så mycket folk så att det knappt gick att röra sig bland alla dessa knallar.
Nåjaaaa, kul var det i alla fall tyckte alla i vårt sällskap. Nästa gång är det kanske dags att satsa på ett besök på finalen i Stockholm?
