Den tre man starka Rockabilly-orkestern låter som ett helt kompani, imponerande vilken kraft de får fram i musiken på endast tre personer. De rockar ordentligt, det är balla rockposer och bra ös. Men det där lilla extra saknas. Det griper aldrig riktigt tag, vilket märks under hela konserten när frontmannen kämpar och kämpar med att få igång allsång och handklapp. Heder åt honom att han aldrig gav upp. Men herregud, om nu inte publiken är med på noterna, släpp det och spela istället.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar