Skagenröran - eller kan man äta kartoffelspyd?

Efter att Miss Morot lättat på plånboken och låtit Morotsservice sätta sprätt på de surt förvärvade morotspengar som vi 30 hårt arbetande kaniner slitit ihop i grönsakslandet så var det så dags för den efterlängtade morotsresan. En morotsresa som efter en mycket avancerad röstningsprocess, styrd med järnhand av Miss Morot, bestämts att den skulle gå till Skagen i vårt kära grannland, Dinamarca.

Tidigt på morgonen den 29 augusti 2008 stod vi där vid Stena Lines Danmarkscentral, vi 28 som till slut kom iväg. Morgonpigga, förväntansfulla och nyfikna på vad Morotsservice satt ihop och inte minst på vad egentligen kartoffelspyd var, som skulle sereveras till kalvsteken på kvällens middag.

Solen gassade från klarblå himmel, havet låg stilla. Frukosttallriken stod uppdukad ombord på båten och efter en behaglig resa på soldäck och en lätt bilfärd gjorde vi entre i Skagen och checkade in på det 1 år gamla och väldigt fräscha och trevliga Hotel Lille Nord. Lite småskraja var vi nog allihop eftersom det några dagar tidigare gått ut ett mail ,skrivet på arg men korrekt danska, från en arg hotelldirekör på samma hotell. Mailet ville på ett ungefär göra gällande att om man så mycket som knystade ett ljud efter kl 22:00 eller intog en endaste liten droppe alkohol på hotellområdet (om inte det var i hotellets eget café som , förstås, stängde kl 22:00) så skulle man bli utslängd – UDEN KOMPENSATION!
Men trots högljudda lekar vid ankomst och sent insläntrande efter nattens nöjen, så klarade sig alla (mig veterligen) utan att bli utslängda. Ja, i och för sig, var det visst någon som fick sova på balkongen, men denne blev möjligtvis utslängd av sin rumskompis, inte ut från hotellet av direktörn…

Ska vi älska, så ska vi älska till Buddy Holly.

Så vad hade då Skagen att bjuda på? En mysig gågata. En härlig småbåtshamn med röda fiskebodar och helgen till ära på helt fantastiskt sensommarväder.
Den beryktade ”Grenen” där Kattegatt möter Skagerack var mycket vackert. Att promenera strandvägen dit rekommenderar jag dock inte någon. Obehagligt jobbigt...
Skagen bjöd också, vilket var oväntat för mig, på ett vildsint nattliv som kanske närmast kan beskrivas som ett Magaluf eller Ayia Napa för 50plusare. Här fick vi stifta bekantskap med ”porrdamen”, ”den påstridiga killen i rutig skjorta” och ytterligare att koppel av råraggande svenskar, majoriteten i den övre medelåldern. Någon i vårt sällskap fick sig t.o.m ett rejält skamgrepp… Vi fascinerades, roades och förskräcktes av det vi såg allt medans vi själva roade oss hejdlöst och dansade iväg kvällen så att svetten lackade på nattklubben Buddy Holly.

Kartoffelspyden då undrar ni nu? Ja den var vi lovade under middagen på Jakobs tidigare på kvällen. De bjöd på en alldeles lysande meny med viltlöksgratinerde havskräftor till förrätt, en helt sagolik choklad-creme brulee till efterrätt och däremellan en kalvstek om var utlovad att bli serverad med kartoffelspyd. Döm av vår förvåning när jag frågade servitrisen, vad är det på denna eminenta och välsmakande tallrik som kallas för kartoffelspyd? Hennes svar var: ”INGET!”. Vi hade istället fått smörstekt potatis. Och på den givna följdfrågan, vad är kartoffelspyd, svarade hon: ”Det er kartoffler på en spyd”, alltså potatis på ett spett…. Potatisspett… Potatisspett…Potatisspett…

Også får vi ikke mer før den 5 øre…