Håkan-Hysteri

Håkan Hellström på Liseberg 2009. Hysteriskt i vanlig ordning. Inte en av Håkans bästa stunder. Annorlunda versioner av av en del av de mest euforiska melodierna (En Midsommarnattdröm, Kom igen Lena, Klubbland) som dessvärre lite tar udden av dem. Den där patenterade upp-piskade, lyckliga Hellström-känslan fäster aldrig riktigt. Ändå: Marken gungar betänkligt under vissa låtar (undrar just om Liseberg håller för en Håkan-spelning till...), Känn ingen sorg för mig Göteborg firade 10 år med en mäktig ingress (han vet att använda dramaturgi, den gode Håkan) och avslutande Nu kan du få mig så lätt var en riktigt innerlig ståpälsrysare. Augustifamiljen är, som alltid, imponerande tajta, rytmiska och skickliga. Summa summarum: Håkan är ändå Håkan. Håkan är energi. Håkan ger energi.